Under din hud

Har inenting att göra. Eller har massvis att göra men väljer att ignorera allt. Kollar igenom sommarens gaderob, det kommer bli fint med bara ben och mängder av sol.

Jag vill aldrig släppa taget. Vill alltid ligga i hans knä hårt i hopkrupen och blunda. Det får gärna vara mörk och bara hans andetag som omger mig. Jag vet att han vill hålla om mig hårt, att han älskar mig och vill vara med mig. Kan jag vara lyckligare över allt han ger mig och hur underbar han är. Men jag klara mig inte när du behöver andas på egen hand. Det kan bara vara en natt utan din lukt och jag ligger och kvider i min ensamhet. När jag då ringer och säger hur mycket jag älskar, saknar och behöver honom säger han bara att det är bra att sakna. Hur kan det vara bra när det gör så ont. Jag vet att jag snart få se han och att han finns där för mig. Men jag vill inte, jag vill inte vara utan hans andetag någonsin.  Klart att han ska få andas i mellan åt, jag vill inte kväva, jag vill också kunna vara självständig. Jag vill bara inte vara ensam.

Så här såg det ut i Onsdags när foket träffades hos Elis. Vi tog alla en titt i klädkamare och gaderober för att  omgivas av glitter och glamor. Fint folk glittar bra.

Alltid fint att kläd ut sig. Denna gång tog festen temat som högstadie sterotyper. Jag själv tog gladerligen fram eylinern och olika nagelak och popparen fick träda fram ur mig igen. Det säger man inte nej till.

Fullt upp nu hela tiden. Hinner inte göra något annat än skolan och daglig överlevnad. Men ljuset är nära och kan känna smaken av studentens lyckliga dagar. Nu vill jag bara ha helg och ut och dansa.


Någon torsdagskväll på sticky.

Det är sol idag. Massa vacker, fin sol som värmer upp gråa Göteborg. I vanliga fall hade jag kastad mig ut från skolan, skyndat mig till spårvagnarna och tagit mig så fort jag kan till vasastan. Men idag vandrade jag långsamt själv i solen. Vist var allting vackert, men jag var själv. Det fanns inget kasta sig ut från skolan och skynda sig till Vasa, för han är inte där. Huset står tomt och jag skulle bara se de gröna gärdinerna fördragna för hans fönster. Ingen skulle låsa upp, hålla om mig hårt och pussa på mig. Han är inte där och jag går långsamt hem ensam i solen.  

Han kommer snart hem. Snart, snart, snat. Och då ska jag skynda mig hem till honom och vi ska sitta i solen och göra igenenting.

Älskar man bara inte festival. Den, eller dom veckorna på året man kan sova i en kofta, aldrig bortsa håret och tro att man ska gå under samtidigt som att man vill ha mer, mer mer! Inget slår det där dagarna man bor i ett tält som luktar chips-fimp och smälter eller regnar bort beroende av olika påverkningar av vädret. Det finns inget skydd, ingen ro, inget "nä, jag tror jag bangar ikväll". Det är bara kör hårt och lev! 

Bob Dylan kommer till P&L, smk och massa fint till Emmaboda, Thåström till WayOutWest. Jag vill, vill vill.


P&L 2010. Totalt stekhett sex dagar i rad. Jag älskar att axel har hotpants och mina strumpbyxor. Inte för att han går klädd så till vardags, men är det festival så är det. Kylan slog på om natten, bilden är från 10 tiden så man måste klä på sig - strumpbyxor och kofta!

Man kan aldrig få nog av nutella mackor! frukost, lunch, middag.

Hultan 2009. Mindre värme, mer lera. Har plastpåsar i mina tygskor. Det hjälpte tyvärr inte.

Emmaboda 2009. Mys festival med mys folk. Här har vi polparty tror jag.

Gick runt hela sommaren och suktade efter en strå hatt. Under hettan på Peace&Love dog jag lite när jag såg alla fina små hattar som prydde folks huvuden. Så i år tog jag och var ute i god tid och hittade min stråhatt, precis som jag vill ha den. Nu gäller det bara att det blir lite mer sol och värme så ska jag och min hatt börja umgås på riktigt.

klippa i en gammal klänning.