Behöver dina andetag
Jag vill aldrig släppa taget. Vill alltid ligga i hans knä hårt i hopkrupen och blunda. Det får gärna vara mörk och bara hans andetag som omger mig. Jag vet att han vill hålla om mig hårt, att han älskar mig och vill vara med mig. Kan jag vara lyckligare över allt han ger mig och hur underbar han är. Men jag klara mig inte när du behöver andas på egen hand. Det kan bara vara en natt utan din lukt och jag ligger och kvider i min ensamhet. När jag då ringer och säger hur mycket jag älskar, saknar och behöver honom säger han bara att det är bra att sakna. Hur kan det vara bra när det gör så ont. Jag vet att jag snart få se han och att han finns där för mig. Men jag vill inte, jag vill inte vara utan hans andetag någonsin. Klart att han ska få andas i mellan åt, jag vill inte kväva, jag vill också kunna vara självständig. Jag vill bara inte vara ensam.
